★ Dina Föräldrar

Det har alltid varit jag och min mamma. Vi har gått igenom allt tillsammans. Det finns inte mycket hon inte vet om mig. Det var bara vi två (och kanske en och annan som tog upp min sängplats) från jag var tre till jag var ungefär 11. De åren gjorde mig till den jag är idag. Vi hade våra svåra tider men min mamma har alltid varit stark. Hon i princip vägrar visa svaghet inför mig. Jag får inte reda på något "farligt" förrän det är kritiskt.
Men vi har alltid haft varandra. Hon uppfostrade mig medan jag hjälpte henne på grund av hennes rygg sjukdom. Jag brukar säga att jag tog hand om henne lika mycket som hon tog hand om mig. Dock är det inte riktigt sant då mamma gjorde så mycket mer för mig. Samtidigt som hon ä min mamma är hon min bästa vän. När jag behöver prata om något finna hon alltid där. Bäst är det ändå att ha henne när man lovat att inte säga något om något men så kan man prata med henne i alla fall för jag vet att hon inte sprider det vidare om jag inte vill det. Hon har alltid funnits där för mig och jag bävar för den dagen hon inte kommer göra det. Vi har till och med bestämt att vi ska dö tillsammans, haha.

Just nu är jag väldigt stolt över min mamma. Länge har inte hon kunnat dricka (ja ni vet, sånt man måste vara 18 för att dricka) på grund av hennes tunga mediciner men på nyår var det någon som skulle festa till ordentligt. Min mamma har kämpat i snart ett år med att trappa ner sin medicin och kommer vara helt fri från den innan detta året slutar. Är ännu mer stolt över henne att hon lyckades göra detta trots att jag inte är där, för jag vet att det har gjort det svårare. Jag och mamma kommer alltid ha vårat band och jag älskar henne mest i hela världen ♥


Nu efter min kärleksförklaring så kan vi börja med pappsen. -delete-

Men trots alla pappas fel älskar jag honom. Saknar honom ofta på större grejjor som han missar men jag tror att jag vet att om jag verkligen behöver honom skulle han komma. Jag vill tro det i alla fall...