28716

Efter 2,5 timmars frysande (hade väldigt mycket AC på) kom jag äntligen in på flygplatsen och kunde hook up min dator. Kollade Glee och One Tree hill och vid 5 kollade jag in hur mitt plan låg till... CANCELED står det med stora röda bokstäver och jag känner hur paniken kommer. Jag packar ihop mina saker och kollar på de stora tavlorna... CANCELED. Sprigner bort till gaten och tittar på tavlorna...CANCELED. Pratar med ens som sitter vid gaten och berättar att det är canceled vilket andra hör och helt plötsligt bryter helvetet lös. Alla börjar ringa och försöker få reda på något.

1,5 timmar senare vet fortfarande ingen någonting. Vad halv 8 får jag äntligen tag på någons SNÄLL som jobbar på airtran (hade redan ringt och blivit otrevligt bemöt och hittat någon gubbe som var snäsig men fortfarandei nte fått ut mycket av dom). Hon sa att jag antingen kunde få tillbaka pengarnao ch försöka hitta ett annat flygbolag eller åka till Orlando, hoppas jag kommer på ett flyg till Milwakee (5 personer hade mirakulöst behövt skippa planet för att jag skulle komma på) och därifrån åka till LA... gillade inte att ta mina chanser och skulle behövt stannna på Orlandos flygplats till jag kunde komma på ett flyg. Sista erbjudandet var ett plan imorgon vid 3, skulle komma fram halv 10 på kvällen... hade inte mycket val än att åka hem igen och ta det flyget.

Tar tidigaste tåget hem. Är hemma vid 10. Kommer i säng 11 (då jag behövde säga till de som skulle ta mig hem till Dalis att jag kommer en annan dag) och vaknar igen halv 7 av att Emmie ringer. Gick ner och fick i mig lunch och nu väntar jag i princip på att få åka igen... 12 pm bär det av denna gången. 28 timmars vakenhet, 7 timmars sömn och 16 timmar utan mat... inte bästa dygnet i mitt liv om man säger så...